Den 16 februari 1981. Andrew Eldricht kickar igång den purfärska Leeds-gruppens allra första spelning med en vansinnesversion av Leonard Cohens "Teachers". Gradvis förädlade Sisters of Mercy sina lager av oljud till ett patenterat sound. Utan att för den sakens skull tappa sin förmåga att gränslöst hatas eller älskas.
30 år har passerat. Tre album har presenterats. "First and Last and Always" 1985, "Floodland" 1987 och "Vision Thing" 1990. Eviga mästerverk som än idag inte fått någon riktig uppföljare. Samarbete med skivbolag är inte något som intresserar de brittiska svartrockarna. Att möta publiken är vad som betyder något för Sisters of Mercy.
Hur firar man då sina tre decennier som band bättre än genom en "30th Anniversary Tour"? Det går så klart inte. Men den här gången på ett annorlunda sätt än för tio år sedan. Då inleddes en massiv världsturné i Las Vegas som ett antal månader senare avslutades i Rio de Janerio.
"That was for you.This is for us. We’re going to set up party zones in a few select European venues, where we will perform some legendary rock music with which you are very familiar and some legendary rock music with which you are as yet very unfamiliar.
We are a rock’n'roll band. And a pop band. And an industrial groove machine.
And intellectual love gods in our spare time.
We make records, sometimes.
We play concerts, sometimes."
Support: The Deer Tracks
Sister of Mercy-biljetter släppta! « Mejeriet | 25/5, 2011 @ 11:03
Ping:
[...] som band och firar med en turné som i november når Lund och Mejeriet. Biljetterna är släppta. Läs mer… Dela med dig, sharing is [...]
Kommentar:
SoM på Mejeriet! Hur bra som helst! Tack!
Kommentar:
synd bara att vi inte kommer att se så mycket (typ ingenting) på grund av deras j-a rökmaskiner o inte kommer att höra Andrews sång på grund av deras j-a ljudtekniker…… Annars kunde det vara en bra spelning att se fram emot…..
Kan inte Mejeriet sätta en gräns för hur mycket rök de får använda? Please….
Kommentar:
Plockar man bort kommentarer här? Skrev om att jag såg fram emot att få ”se” Sisters i Lund. Men att man borde sätta upp gränser för hur mycket rök de får använda…. Tyvärr är det så att man inget ser av sångaren………
Kommentar:
Hej Anders,
nej din kommentar är inte bortplockad. Ibland kan det dock ta ett tag för spam-skyddet att släppa genom kommentarer.
På Mejeriet gör vi såklart allt vi kan för att det ska bli riktigt bra i november! Tråkigt att du har haft dåliga erfarenheter av SoM-konsert tidigare.
Kommentar:
Fast alltså…lite av POÄNGEN med ett Sisters-gig är ju mängder av rök, och motljus. Det tillhör ju liksom deras visuella profil. Det vore lite som att mena att en Iron Maiden-konsert skulle kunna bli riktigt bra om de bara slutade tramsa med olika Eddie-figurer på scen, eller att Madonna skulle kunna vara riktigt bra live om hon bara lade ner det där med dansare och klädbyten…
Mejeriet blir min åttonde Sisters-konsert, och för mig hör ett tungt användande av rökmaskinerna till showen.
Kommentar:
Ljudet har blivit betydligt bättre och röken har skingrats en del (antar att det var KB-spelningen 06 du tänkte på) – å andra sidan är det inte en riktig Sisters-konsert utan massiva mängder rök, speciellt precis i början av spelningen
Efter 5 minuter kan man garanterat se dem, ofta redan efter 5 sekunder.
Kommentar:
Instämmer. Det SKA vara smoke and mirrors
Kommentar:
Japp, det var på KB jag såg dom. Såg dom även i Danmark det året. Likadant där. Göteborg var inte mycket bättre. Såg dom i Stockholm 2009, man såg lite bättre men tyvärr var ljudet lika illa som de senaste snart tio sedan…. Massor med rök är okej, det var det redan när jag såg dom första gången 1985 i Göteborg, men det var inte LÖJLIGT mycket rök….. Och på den tiden var ljudet kanonbra. Läs gärna recensioner från de senaste åren, till o med deras hardcorefans debatterar detta ganska flitigt o tycker att ljudet e för dåligt o alltid för lågt o att man knappt hör Andrew sjunga. O då e ändå dessa hardcore fans de mest tåliga…… Så för ett ”vanligt fan” kan det vara bland det sämsta man hört i liveväg…. Trots att det står The Sisters Of Mercy på biljetten. Trist. Men sant.
Hoppas på att Mejeriet gör vad de kan för att dra ner på röken o upp med volymen (framförallt på sången…)
Kommentar:
Lätt att klaga på Jürgen, men det är inget lätt jobb han har. Alla ställen har sin speciella aukustik och få ljudet till det bästa är ingen lätt uppigift. Kommer ihåg att han sa att om han haft en vecka på sig att soundchecka på KB så hade ljudet inte blivit bättre.
Såg dem i Leeds tidigare i år, första natten var ljudet upp och ner. Andra natten så hade jürgen fixat till ljudet och WOW.. Andrews röst har inte låtit så kraftfull på länge. Kan inte erinra mig att Kiss The Carpet har låtit lika kraftfull sedan 83.
Metro Uni i Leeds är inte känt för ha det bästa ljudet heller.
Har sett dem närmare 70ggr genom årens lopp, och kan lugnt säga att konserterna jag såg tidigare i år är de bästa jag någonsin har sett.
Kommentar:
Det är just det som är problemet. Jurgen behöver en vecka på sig att soundchecka på KB för att få bra ljud. Andra mer rutinerade behöver två timmar. Det är inte (om ens någon…) som kommer en vecka innan o börjas soundchecka o inte tusan brukar det låta så illa för det…. Och så löjligt lågt….
Visserligen ska jag inte skylla allt på Jurgen då det inte är lätt att soundchecka Sisters i örvigt då Andrew inte alltid är så villig till sådana eskapader. Det brukar inte bli mycket till vettiga soundcheckar där hela bandet spelar några låtar. Har bevittat en del och de flesta är ett skämt… Har oxå sett Sisters en 50-60 eller 70 gånger (har slutat räkna) sen 1985. De har oftast haft väldigt bra ljud ända fram till, tja, jurgen började sköta spakarna…..
Har inte sett dom iår än, har hört inspelningar från alla dock o de flesta måste haft väldigt dålig utrustning att spela in med för att vara 2011 för i de flesta fall låter det nästan lika illa som vanligt, och Andrew lite väl lågt mixad. I mitt tycke. Jämfört med före 1997.
Kiss The Carpet….. oj, jag minns tyngden i den när jag såg dom på Brixton Academy 1993, det var otroligt bra och otroligt tungt ljud (trots att de inte hade livebassist då heller) och tycker man att det är tungt idag skulle man nog svimma om man vore där och hörde djupet i syntbasen när Kiss The Carpet startade. Och volymen. Det kändes i magen.
Kommentar:
har just lyssnat (o sett) på Kiss The Carpet från Leeds iår. Finns på youtube http://www.youtube.com/watch?v=aUuTE2EUmII
Låter helt okej, speciellt om volymen var tillräckligt hög på plats. Inte lika tungt som Brixton ´93, exempelvis, även om versionen känns identisk i grunden som nyss nämna. Tyvärr faller det som vanligt nuförtiden på sången. Börjar bra men fallerar redan efter första versen (eller vad man ska kalla det) då han tyvärr inte sjunger på partiet mellan den och nästa vers (and I said yeah, and I said yeah, yeah, yeah, YEAH!). Synd för det brukar vara kraftfullt… I slutet av låten låter sången allt annat än bra, mer o mer mummel o mystiken som byggdes upp under första versen är borta. Bara att lyssna och jämföra. Kiss The Carpet från decemeber 1993 på Brixton Academy finns oxå på youtube (http://www.youtube.com/watch?v=9ZYzlUUWclo). Jag var där o jag minns ännu hur jag fick gåshud av introt på låten o även efter Andrews YEAH!, som jag saknade i versionen från Leeds iår. Allting är fråga om tycke och smak o det finns plats för alla men för egen del var tyvärr just den konserten den sista jag bevittnade med Sisters där jag fick gåshud. Nästa gång jag såg dom var i Ochtrup 1996 o då hade något hänt, magin var borta. Nästa gång var 1997, bland annat åter på Brixton Academy. Det var en rolig spelning men det kändes lite som att se Nationalteatern idag långt efter storhetstiden, samma låtar men mindre passion och mindre magi för varje år. 1998 var de okej i Stavenhagen men inget nytt, usla i Arvika. Såg dom i Madrid 2000 och den spelingen överraskade, Andrew på väldigt bra humör, sjöng bra, bra ljud, o lagom rök, till o med Andrew bad om att det skulle vara mindre rök, och bad oss i publiken ta väl hand om hans tjej som var i publiken. Gåshuden var nästan tillbaka.
Från första spelningen jag såg 2001 (Nottingham) till den senaste jag såg med dom 2009 (Stockholm) har jag varje gång hoppats på att få uppleva något nytt, spännande och fräscht och med en aura likt de jag såg mellan 1985 och 1993. Det har inte hänt än. Får se om kvällen på Mejeriet kan bli spelningen som bryter denna negativa trend. För jag vill verkligen uppleva The Sisters Of Mercy igen som de ska upplevas. Nytt, oförutsägbart, spännande, och med en trummaskin som känns i magen. Men för att det sista ska bli verklighet får de skicka Jurgen på en ljudkurs först, eller skicka hit honom en vecka innan så han hinner ratta fram ett acceptabelt ljud…
Sisters of Mercy to Sweden « TheModes.com | 18/6, 2011 @ 00:02
Ping:
[...] we got ourself some tickets to the Sisters of Mercy concert at Mejeriet – Lund, Sweden, sweet! My first SOM concert and looking forward to it. Some might say that Andrew [...]
Kommentar:
Recensionerna ifrån Sonisphere-spelningen igår lovar gott. ”A rock and a hard place” är tillbaka i setlistan. November kan inte komma fort nog.
Kommentar:
Japp, kan bli kul att höra A Rock And A Hard Place om de nu behåller den till november… Det som oroar mest är vad som mer (på många ställen) går att läsa om sommarens gig: ”you couldn’t see anything at all until the final three songs. The overuse of the smoke machine was atrocious and it seemed to kill the atmosphere of a potentially cracking gig. ”
Nåväl, tur man bara ser dom i Lund denna gång. Det var där jag såg o träffade Wayne Hussey för sista(?) gången i höstas och det blir där jag ser (läs hör, eller nästan hör) och kanske träffar Andrew Eldritch för sista gången.
Såg Sisters första gången 1985 och det känns fint att ta farväl av den eran endast en kort bilfärd hemifrån. Relationen till Sisters live började rinna ut i sanden någon gång i början på 2000-talet men avslutet har suttit långt inne. Drömmen vore att få höra Gimme Shelter som var den första låt jag hörde med Sisters hösten 1984 och som var startskottet på en lång och trogen relation. Men den drömmen lär tyvärr nog inte gå i uppfyllelse.
Kommentar:
http://youtu.be/PztDJLc0ZlY
Jag gillar´t.
Kommentar:
1984 var jag 6 år gammal, så jag har sedan länge konstaterat att jag gick miste om bandets guldålder. Förälskade mig i dem när Some Girls… släpptes och kärleken har hållit i sig, trots många upp- och nedgångar. De turnerade ju knappt alls under stora delar av 90-talet så första gången jag fick se dem var 1998, i Hamburg. Efter det har det blivit 6 konserter till, i 4 olika länder.
Jag erkänner villigt att jag är jävligt less på Vons nonchalanta inställning till bandet och, som det tycks, sin publik. På den tiden då han fortfarande gav ut skivor och jobbade aktivt med bandet så kunde den där nonchalansen upplevas som ganska cool (åtminstone gjorde den det för mig), nu känns den mest träskallig och korkad. Gör det med passion eller gör det inte alls, tänker jag.
Med detta sagt, så är jag ändå peppad inför Lundaspelningen. Jag gillar trots allt det nya Sisters, Ben och Chris gör ett kanonjobb och många av de nya låtarna är lysande. De senaste spelningarna jag såg (2006) lämnade en hel del att önska, framförallt vad gäller Von, men enligt ”mina källor” så har det förbättrats väsentligt. Han är ju trots allt 52 år gammal och har kedjerökt i största delen av sitt liv, självklart kan han inte längre sjunga som han gjorde i Royal Albert Hall 1985 (eller ens Brixton Academy 93). Jag är nöjd så länge han ser till att anstränga sig, och det har jag gjort att han gör nu.
Åh, och en sista sak – basist. Snälla söta Von, skaffa en basist. Jag har själv spelat bas sedan 20 år tillbaka, jag kan de flesta av era låtar utantill -jag gör det gratis!!
Kommentar:
Håller med Johan fullt ut att de borde skaffa en bassist. Och jag kan hålla med om att Ben o Chris gör ett bra jobb. Och en del av de nya låtarna är bra. Men jag kan tyvärr inte komma ifrån att det inte längre känns som The Sisters Of Mercy. De är idag lika spännande och coola som exempelvis Nationalteatern och lever ENBART på att det står The Sisters Of Mercy på konsertaffischerna. Namnet säljer. Att ingen ny skiva har kommit på 21 år visar att namnet överlevde bandet…..
För mig som var med och följde dom på nära håll redan på det som ovan nämndes som guldåldern måste jag erkänna att Sisters sound, image, coolhet försvann i samma ögonblick de släppte Floodland. Minns att jag tyckte det för mycket 80-tal över plattan när den kom och jag kunde aldrig förlika mig med att de hade ett saxofonsolo på inledningslåten… Jag hade sett Eldritch som en slags rockens Clint Eastwood. Nu hade Clint förvandlats till gothens Meat Loaf…..
Sist, vad beträffar kommentaren att de inte turnerade större delen av 90-talet så måste jag i min tur kommentera att jag såg dom 1990, 1991, 1992, 1993, 1996, 1997, 1998. Missade turnen 1999…
En av de värsta av mina många (60 kanske, 70 kanske, 80 kanske….) konserter genom åren tillhör Hamburg 1998 tillsammans med alla 2006 bland de sämsta konserter jag någonsin varit på. Var det på Gaswerk du, Johan, oxå var……
Kommentar:
Stämmer bra det, det var Gaswerk och jag blev helt blown away. Vilket säkert hade mest att göra med att bli starstruck.
Bästa spelningen jag sett med dem var Nottingham 2001. Och som en ren parentes bör kanske nämnas att jag håller Floodland som deras absoluta mästerverk (ihop med Reptile House-EPn, givetvis), TROTS det anskrämliga saxsolot…
Kommentar:
Reptile House EPn ja……. den tillhör mina favoriter oxå….. Mina favoriter är Reptile House EP, Låtarna On The Wire, Gimme Shelter, Bury Me Deep och hela First And Last And Always skivan. Jag var oxå i Nottingham 2001, stod vid sidan intill en stor tunna av nåt slag minns jag. Jag minns att jag tyckte början med Kiss The Carpet var fantastik. Vi har kanske varit fler konserter med Sisters båda två…
Kommentar:
Ja, vem vet!
Konserterna jag varit på är Hamburg 98, Roskilde 98, Arvika 98, Nottingham 01 (vi skulle varit på jubiléet i Leeds två dagar tidigare, men fick förhinder), Berlin 03 (bandet gjorde en lysande insats, men publiken var stel), Malmö 06 och Köpenhamn 06. Ska bli fint att lägga Lund 11 till listan. 
Jag älskar såklart också First and Last and Always, ett album som det har ju alltid en speciell plats i ens hjärta. Däremot måste jag säga att jag önskar att Wayne Hussey aldrig hade varit med i bandet, för mig sabbade han den eran av Sisters. De låtar han skrev till F&L&A är de klart svagaste, och den där hippiegoth-imagen han förde med sig, med hattar och ponchos och ”mystik”, den kändes bara…fånig. Ben Gunn och Gary Marx var hur coola som helst, Hussey kunde på sin höjd skryta med att vara en duktig gitarrist.
Kommentar:
Arvika 98, oj, vad det regnade,,,,,, *ler*. Vad gäller Wayne så gillar vad han gjorde, men det kan ha att göra med att han var med när började se dom live o blev starstruck. Minns mn första konsert med dom, hade inte sett dom på bild ens, stod längst fram o där står dessa tre mystiska, farliga, troligtvis speedade ”män”, Andrew i hatt o halvlång rock, cool som Clint Eastwood o Wayne med hatt o poncho, han såg faktiskt lite farlig ut, detta var innan Mission o innan man visste vem han var, o Craig i en silverfärgad glittrig skjorta o han var ännu farligare. Träffade dom på en klubb efter en spelning, slog mig ner vid deras bord o jag var livrädd för dom, Craig såg ut som om han ville slå ner mig…..hu….. Så det e väl därför även låtar som även Black Planet o Marian har en plats i mitt hjärta o det var trots allt sedan Wayne kom med i bilden som deras image fullbordades o de blev stora. Utan Wayne hade vi nog inte fått se dom i höst. FALAA var en stor skiva på den tiden, en klassiker redan då. Har många fina minnen från den tiden o jag lärde känna bandet ganska tidigt o vänskapen har hållit i sig när det gäller Wayne o Craig, o jag hade regelbundna telesamtal o möten med Andrew fram till början av 2000-talet. Sedan förändrades han. Och Sisters. Det var då något hände o både han o bandet blev introverta, inbundna o allmänt märkliga o nästintill omöjliga att få tag på. Synd, då jag saknar både Sisters o Andrew. Men tänk ändå vilken bedrift. Inte en skiva på 20 år o turnerar fortfarande år efter år. All respekt för det om inget annat. Det visar hur stor dragningskraft namnet The Sisters Of Mercy har.
Kommentar:
Absolut, det är ju helt klart ett starkt varumärke, så att säga…
Men Anders, sagt med all respekt – om du är så pass säker på att du kommer att bli så besviken på Sisters-konserten i Lund, varför sparar du inte dina pengar och din tid för ett band som du verkligen tror på? För jag törs nog redan nu lova dig att ljudet KOMMER att vara långt ifrån perfekt, Andrews röst kommer att vara rejält sliten (och kanske därför onödigt lågt mixad), de kommer att spela uppspeeade och förkortade versioner av många klassiker, de kommer att använda obscena mängder rök, osv… Om du känner att dessa utsikter känns allt för dystra, varför inte spara in biljettpengarna för ett band du känner en större entusiasm för? Som sagt, bara en fråga ställd med all respekt och i all ödmjukhet.
Själv tänker jag bege mig till Mejeriet den 19e november i avsikt att ha skitkul!!
Kommentar:
Jag ger mig oxå dit för att ha kul. Som du själv säger, ljudet kommer inte att vara perfekt, onödigt lågt mixat sångljud, förkortade klassiker o obsena mängder rök. Men kul kan man ha ändå. Efter så otroligt många ”onödigt dåliga” konserter kanske man önskar, förutom att ha kul, att gå på en konsert med bra ljud….. Det e väl inte för mycket begärt….
Då man älskat o följt Sisters så länge så har de en speciell plats i hjärtat oavsett ljudet… Nu har de haft det ”onödigt dåliga ljudet” i så pass många år att man nästan glömt att det funnits en tid då man åkte och såg The Sisters Of Mercy, hade kul OCH fick höra och se ett otroligt proffsigt framträdande. Andrew har alltid (förr i tiden) varit oerhört proffessionel och en entertainer som alltid strävat efter det bästa. På en fråga han fick en gång om varför MTV inte fick filma dom live svarade han att ljudet inte var tillräckligt bra på tv, det gick inte fram hur bra det lät på plats… Idag hade man inte kunnat filma dom live för man hade inget sett och så dåligt ljud vill ingen släppa på dvd/blu ray.
Men någonstans finns minnet av dessa konserter och de var så pass bra att det, trots allt, är värt att betala biljettpengar och ta sig till att se Sisters än. Om inte för annat, för att visa respekt för Andrew och ge tillbaka för allt han gav mig förr. Synd bara att respekten idag är ensidig. Därför får denna konserten, bli mitt tack och adjö till The Sisters Of Mercy.
Det är kul för nya fans att få chans att se dom och det är kul att de uppskattar det nya Sisters. Jag kan ömöjligt klandra dom då många av dom inte har något annat an jämföra med då inte börjat se dom live efter tiden med levande bassist. Men för oss andra är detta en blek kopia av vad de än gång var.
Jag hoppas verkligen att de flesta får en fantastisk upplevelse.
Jag lovar att jag, trots att jag kanske varken kommer att se eller höra Andrew, kommer att ha kul. Det är det livet går ut på, trots allt. Bra ljud är bara en bonus.
Med all respekt och ödmjukhet,
Anders
Kommentar:
Anders: Då förstår vi varandra fullständigt!
Och jag är ju såklart outsägligt avundsjuk över att du fått uppleva en era av Sisters som jag bara kan uppleva via brusiga bootlegs och gryniga Youtube-klipp. Jag upptäckte ju bandet PRECIS efter att de besökt Sverige på Vision Thing-turnén, det tog många år innan det slutade svida. 
Som ett tack & farväl till Von och pojkarna för allt kul vi haft tillsammans. Det känns bra att dela den stunden med tvättäkta fans som du, Anders.
Och precis som du, så är jag också besviken över Vons nuvarande nonchalanta attityd till bandet och fansen. Jag minns också uttalandet du nämner, om att en tv-sändning inte skulle representera bandet tillräckligt bra, och nu anser han att det inte behövs en ny skiva för fans kan samla ihop bootleg-mp3:or av de nya låtarna och bränna sin egen skiva. Svårt att känna igen ”rockens mest ökände perfektionist” i ett sånt uttalande…
Och ändå älskar jag ju karln. Han är ju fortfarande en av de coolaste människor som vandrar på planeten, och musiken han producerade medan han fortfarande brydde sig kommer jag att bära med mig tills jag dör. Dock har jag, precis som du, bestämt mig för att Sistersupplevelsen inte längre är värd så mycket tid och pengar som jag tidigare lade på den, därför har jag slutat resa för att se dem. Ser dem bara om de spelar i närheten av där jag bor, och därför har jag en mycket stark känsla av att spelningen på Mejeriet kommer att bli den sista gången jag ser dem. Därför tänker jag se till att den räknas, tänker röja och sjunga med och dansa tills jag får bäras ut.
Och hör du talas om någon för-konsertöl, så hojta! Jag är på!
/ Johan.
Kommentar:
Skyll avsaknad av nytt material på Adam Pearson
han har alltid varit en bromskloss till att de nya låtarna skulle släppas digitalt. Andrew gillar iden med Itunes, men eftersom många nya låtar skrevs med/av Adam Pearson så är det tvärstopp med digital release av dessa. Adams krav är ett skivkontrakt med fysiska singlar/skiva, annars så får låtarna ruttna i evighet.
Andrew säger att i nuläget har han och chris/ben skrivit för lite material för att de skall löna sig att släppas på Itunes eller något annat digitalt medium. Om man räknar med materialet som Mike/Adam hjälpte till att skriva så vore det nog med material för en ny skiva.
Kommentar:
Ja, Adam har vad jag förstått varit en bromskloss. Måste dock tillägga att Andrew tydligen inte varit alltför flitig vad gäller låtskrivande. Dagens Sisters, med Ben o Chris har nu funnits i sex år. Arms och Still är de två nya låtar de presenterat under dessa sex år….. i snitt en låt vart tredje år….. Möjligt att fler låtar har skrivits eller skissats på (finns text till Far Parade från förförra året) men det är bara spekulationer. Själv tvivlar jag starkt på att Andrew har några som helst planer på att släppa något, digitalt eller fysiskt. Ibland nämner han något om att han har ”något på gång”, eller liknande, men det har han sagt sen minst 1998. Jag skulle tro att Sisters för Andrew bara är något inkomstbringande och vad gäller den musikaliska hungern o drivet att skriva nya låtar med ett band försvunnit för länge sedan. Bandet har inte träffats mellan turneer o repat på många år nu. Inte ens inför turneer. Det säger egentligen allt.
Kommentar:
Jag är med Anders på denna. Sisters betyder, tyvärr, i stort sett inte ett skit för Andrew längre.
Kommentar:
Hur funkar det om man sitter i rullstol? Får man sitta nånstans så att man kan se ordentligt?
Kommentar:
Hej Christina,
På de flesta konserter kan man rulla rakt in på vårt dansgolv rakt framför scenen men på denna konsert kan det vara svårt att se då det förväntas mycket folk. Vi har en rullstolslift som tar dig upp till första gradäng där du kan få en bättre vy än från dansgolvet om du sitter i rullstol.
Mvh,
Jakob & Mejeriet
Kommentar:
Ahh okej
Men sitter man långt upp/långt ifrån då? Ser inte så bra Det är ju nått visst med att stå nära och känna svettdoften från the mosh pit ;P Är där plats där uppe så att man kan rocka loss lite?
Jag kan gå och stå korta stunder men har även dålig balans så därför brukar jag ha rullstol och sitta längst fram. Rocka loss en stund/sitta ner/rocka loss/sitta ner.
Kommentar:
Hej Christina,
Jag kan inte garantera dig att du kommer få plats med rullstol inne på dansgolvet bland allt folk denna kväll. Då skulle jag rekommendera dig att sitta på första gradäng istället. Har du några ytterligare frågor går det bra att maila mig på jakob@kulturmejeriet.se eller ringa 046-131347
Mvh
Jakob
Kommentar:
Hej!
Kommer det att släppas fler biljetter eller finns det något annat sätt att få tag på 2 biljetter??
Vill så gärna gå på spelningen!
Mvh
Kommentar:
Hallå Ola,
Tyvärr är alla biljetter sålda och vi kommer inte släppa fler biljetter.
Mvh
Jakob
Kommentar:
Jag har två biljetter. Tyvärr kan jag inte gå på mejeriets konsert den 19:e. Blir så gärna av med dem.
Kommentar:
Marko!
Jag är sugen på att köpa dina två biljetter !
E-post till mig. oxelkrona@gmail.com
Kommentar:
Biljetterna är tyvärr sålda. Hoppas Sisters kommer tillbaka snart!
Kommentar:
Varför skriver ni det är slutsålt när det fortfarande
går att köpa biljetter?
Kommentar:
Ett fåtal biljetter släpptes i dag som hittills hade legat bokade. Det är inte många så först till kvarn…
Kommentar:
Fantastisk spelning, stort tack till alla inblandade!! Mina tidigare tvivel om Sisters är fullständigt bortblåsta. Oh ye of little faith, osv…