Det pratas och skrivs ofta om det nya svenska jazzsoundet, om hur den unga generationens musiker inte är låsta i någon genre utan snarare lånar, blandar, trixar och fixar med allt som känns angeläget och intressant i musikväg och bygger något nytt, men framförallt något eget och personligt. Klabbes Bank har med sina tre plattor i bagaget på ett självklart sätt personifierat detta syndrom.

Je suis la mer är tredje plattan med Klabbes Bank. Mer tillspetsad, ännu tydligare och med starkare idéer, råare men samtidigt varmare och mer lyrisk om man ber Klabbe själv beskriva den. Det kärleksfulla lånandet och blandandet av stilar och influenser känns av tydligt. Elektroniska inslag och en rejält tilltagen mixningsperiod har dessutom satt sina spår och färgat plattans sound. Själva resan in i och runtomkring i Klabbes och bankens värld skapar en helhet och en episkt ådra genom hela plattan.

Så här skrev Sysdvenskans Alexander Agrell om Je sius la mer:
- Vackert, ömtåligt, klangrikt, ibland stökigt och på gränsen till töntigt – avsiktligt, förstås, detta är 2009.

Och Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter var rörande överens i julas. Klabbes Bank – Je Suis La Mer var 2009 års bästa skiva i sitt slag.
- Värmländsk eftertanke och spralligt suggestiv postjazz i en underbar mix!

Klas-Henrik Hörngren – klaviatur, komposition, Thomas Backman – altsaxofon, basklarinett, klarinet och slagverk, Tobias Sondén – bas, gitarr och slagverk, Magnus Wiklund – trombone och slagverk, Joel Wästberg – alt- och tenorsaxofon, slagverk och trummor,
Martin Öhman – trummor och elektronik